Information om strålning
När man skall mäta strålning eller radioaktivitet använder man en detektor eller en dosimeter. En detektor används för att söka av områden eller varna för strålning. En dosimeter används för att logga och varna för personlig exponering. Dosimetrar finns i många olika varianter, allt från små brickor som skickas in för efteranalys till digitala instrument som loggar och varnar användaren momentant.
Högsta effektiva dos - 50mSv under ett år. SSMFS 2008:51
Samtidigt gäller även högst 100 mSv effektiv dos under en femårsperiod.
Dosrat – kallas ibland doshastighet. Dosen mäts per tidsenhet i t.ex. enheten mSv/timme. Dosrat ger ett mått på strålningens itensitet.
Absorberad dos - används för att bedöma risken för biokemiska förändringar i olika vävnader. Koncentrationen energi som absorberas i vävnader efter exponering av joniserande strålning.
Ekvivalent dos - används för att bedöma hur stor biologisk skada man kan förvänta sig ifrån den absorberade dosen. (Olika typer av strålning har olika skadande egenskaper.)
Effektiv dos - används för att bedöma eventuella långtidseffekter som kan uppkomma i framtiden. Det är ett beräknat värd mätt i mSv som tar tre faktorer i beräkning.
- Den absorberade dosen till alla organ i kroppen
- Den relativa skadenivån av strålningstypen
- Känsligheten för varje organ mot strålning
Radioaktiv strålning – är egentligen ett felaktigt begrepp. Radioaktivt sönderfall avger joniserande strålning.
Joniserande strålning – strålning med tillräckligt hög energi för att slå ut elektroner ur atomer och skapa joner. Jonisering sker när elektroner skjuts ut ur atomens elektronskal och skapar en positivt laddad atom. Eftersom celler och speciellt cellernas DNA kan ta skada av jonisering så får man en ökad risk för att utveckla cancer vid exponering av joniserande strålning.
Alfastrålning – eller α-strålning kommer från radioaktivt sönderfall och är alfapartiklar som består av atomkärnor från Helium, två protoner och två neutroner. Alfastrålning är också joniserande trålning.
Betastrålning – eller β-strålning är också joniserande strålning av betapartiklar och kommer från radioaktivt betasöderfall. Betapartiklarna består av elektroner och /eller positroner.Gammastrålning – eller γ-strålning är joniserande strålning som består av fotoner, så kallad fotonstrålning. Inom radiologi och dosimetri definieras gammastrålning som elektromagnetisk strålning. Fotonstrålning med hög energi klassas som gammastrålning och fotonstrålning med låg energi klassas som röntgenstrålning. Gammastrålning är den typ av strålning som har störst genomträngning.
